Personliga pronomen i persiska har följande former:
| من
|
man |
jag |
mā
|
ما
|
vi |
| تو
|
to |
du |
šomā |
شما
|
ni |
| او
|
u |
han, hon* |
ānhā |
آنها
|
de* |
| آن
|
ān |
det, den |
ānhā |
آنها
|
de |
*En äldre variant av tredje person plural är
išān ایشان
"de". I modern persiska används denna form vid högtidligare referens för tredje
person singular i betydelsen "han/hon". Det är ganska ovanligt att išān
används i plural "de", där är ānhā
vanligast.
I högtidligt språk använder man även vei
وی
(han/hon) istället för u او.
To
تو (du) används i mycket mindre
utsträckning än svenska. Enbart familjemedlemmar och förtrogna använder andra
person singular. Annars är det vanligt med šomā
شما (ni).
I talspråket blir formerna både för saker och personer
un i singular (han.hon,den,det) unā
i plural "de".
En talspråksvariant av första och andra person
plural dvs mā och šomā är māhā och
šomāhā och är att jämföra med amerikanska we-all och you-all.
Personliga pronomina har en emfatisk funktion i
satsen. De används bara när subjektet är speciellt betonat. Subjektets person
framgår av personändelsen i verbet.
اگر
شما میروید
من هم می آیم
agar šomā
mi-rav-id, man ham mi-āy-am.
if
2pl
mi.pref-go.pres.st-2pl,
1s also mi.pref-come.pres.st-1s.
If you go, I will come as well.
Ackusativen bildas på samma sätt som
substantiven genom tillägg av ackusativmarkören –rā
را. Enda
skillnaden är första person singular. Man-rā
من
را
blir marā مرا.
I äldre ortografi skrevs to-rā
تو
را ihop till
ترا.
شمارا ديدم.
šomā-rā didam.
Jag såg dig.
اورا در خيابان ديدم
ولی مرا نشناخت.
u-rā
dar xiyābān didam vali marā
našenāxt.
Jag såg honom på
gatan men han kände inte
igen mig.
Personliga pronomina som
ackusativobjekt reduceras i talspråk till följande former:
1s marā >
mano
2s to-rā >
toro
3s u-rā / ān-rā >
uno
1pl mā-rā >
māro
2pl šomā-rā
>
šomāro
3pl ānhā-rā
>
unāro
Ägandet uttrycks som för substantiven, dvs genom
eźāfe-konstruktionen.
| ketāb-e man
|
|
کتاب
من |
|
min bok |
| ketāb-e to |
|
کتاب
تو |
|
din bok |
| ketāb-e
u/išān
|
|
کتاب او/ ايشان
|
|
hans/hennes bok |
| ketāb-e mā |
|
کتاب
ما |
|
vår bok |
| ketāb-e
šomā |
|
کتاب
شما |
|
er bok |
| ketāb-e
ānhā |
|
کتاب
آنها |
|
deras bok |
| |
|
|
|
|
| ketāb-e marā
(ack) |
|
کتاب
مرا |
|
min bok (ack) |
خانه ی
ما بزرگ است.
xāne-ye mā bozorg ast.
Vårt hus är stort.
او ماشين مرا دزديد.
u māšin-e
marā dozdid.
Han stal min bil.
Persiska saknar possessiva pronomen som kan
stå i predikativ ställning. Man använder eźāfe-konstruktionen tillsammans
med ordet māl مال
för att uttrycka ägande i detta fall. Här använder engelskan mine, yours
etc.
این
کتاب مال
من
است.
in ketāb māl-e
man ast.
denna bok ägodel-eź
1s kop.pres.
Den här boken är min.
Pronominalsuffix (Enklitiska pronomina)
Pronominalsuffixen är som följande:
1s -am
– م
2s -at (-et)
– ت
3s -aš (-eš)
– ش
1pl -emān–
مان
2pl -etān
– تان
3pl -ešān
– شان
|
mādar-am |
|
مادرم |
|
min mor |
|
mādar-et |
|
مادرت |
|
din mor |
|
mādar-eš |
|
مادرش |
|
hans/hennes mor |
|
mādar-emān |
|
مادرمان |
|
vår mor |
|
mādar-etān |
|
مادرتان |
|
er mor |
|
mādar-ešān |
|
مادرشان |
|
deras mor |
-at -aš är
högtidligt uttal av skriftspråket ;-et
-eš ledigare uttal av
skriftspråket och talspråksformen;
-emān, -etān, -ešān
blir -emun, -etun, ešun
i talspråket.
Om ordet slutar på –e
ـه، ه
eller –iـی
skrivs pronominalsuffixen enligt nedan:
Singularsuffixen skrivs separat:
madrese = skola
| madrese-am
|
|
مدرسه ام |
| madrese-at
|
|
مدرسه
ات |
| madrese-aš |
|
مدرسه
اش |
| madrese-mān |
|
مدرسه
مان |
| madrese-tān |
|
مدرسه
تان |
| madrese-šān |
|
مدرسه
شان |
Om ordet slutar på -uـو
, skrivs pronominalsuffixen separat och föregås av
hiatusfyllnad.
pā-yam
پایم
ru-yat
رویت
Pronominal suffixen används för att uttrycka ägande
(genitiv), ackusativobjekt (direkt objekt) eller dativobjekt (indirekt objekt).
Det är vanligast för ägande.
ägande (genitiv)
مدرسه
ام بزرگ نیست
madrese-am
bozorg nist-Ø.
skola-1s
stor neg.vara.pres-3s.
Min skola är
inte stor.
آهو دمش
کوتاه است
āhu dom-aš kutāh ast
Gasellens svans är kort!
ackusativ
در مدرسه دیدمش
dar madrese did-am-eš.
i skola se.pret.st-1s-3s.
[Jag] såg
honom i skolan.
dativ
آن عکس را نشانم
ندادی
ān caks-rā nešān-am
na-dād-i.
dem.s
bild-ack visa-1s
neg-ge.pret.st-2s.
Du visade mig
inte det där fotot.
Reflexiva pronomen
Reflexiva pronomen uttrycks med xvod
خود.
I modern persiska är det normalt med tillägg av pronominalsuffixen.
| xvod-am |
|
خودم |
| xvod-at |
|
خودت |
| xvod-aš |
|
خودش |
| xvod-emān |
|
خودمان |
| xvod-etān |
|
خودتان |
| xvod-ešān |
|
خودشان |
خودش را کشت.
xvod-aš-rā
košt-Ø.
ref-3s-ack döda.pret.st-3s.
[Han/hon] dödade sig själv.
(Han körde slut på sig själv.)
خود حسن را دیدم.
xvod-e
ĥasan-rā did-am.
ref-eź Hasan-ack
se.pret.st-1s.
Jag träffade Hassan själv
(personligen).
خودم گفتم.
xvod-am
goft-am.
ref-1s säga.pret.st-1s.
[Det var jag] själv
[som] sade.
Som genitiv motsvarar "egen" på svenska och
konstrueras med eźāfe:
کتاب
خودم
را به او دادم.
Ketāb-e
xvod-am-rā
be u dād-am.
Bok-eź
ref-1s-ack
till 3s
ge.pret.st-1s.
Jag gav honom min egen
bok.
Reciproka pronomen
Reciproka pronomen är yekdigar
یکدیگر,
hamdigar همدیگر
och ham هم
och motsvarar svenska varandra/samman
با
یکدیگر درگیر شدند.
Bā yekdigar
dargir šod-and.
Med varandra
involverad bli.pret.st-3pl.
[De] drabbade samman.
همدیگر
را شناختند.
Hamdigar-rā
šenāxt-and.
Varandra-ack
känna igen.pret.st-3pl.
[De] kände igen varandra.
به
هم گفتند.
Be ham goft-and.
Till varandra
säga.pret.st-3pl.
[De] sade till varandra.
Demonstrativa pronomen
Singular
این
in detta/denna, det här/den här
آن
ān det där/den där
Framför substantiv (som demonstrativ artikel)
används alltid singularformen även om substantivet står i plural.
in används tillsammans med objekt
nära talaren "den här", ān
tillsammans med objekt längre bort eller om inte distans till talaren alls
anges.
این کتاب
in
ketāb
"den här boken"
آن کتاب
ān
ketāb
"den där boken"
این کتاب ها
in
ketābhā
"de här böckerna"
آن کتاب ها
ān
ketābhā
"de där böckerna"
Plural
اینها
inhā dessa, de här
آنها
ānhā de där
Interrogativa pronomina
کی/که
ke/ki
vem
چه
ce
vad
کدام
kodām vilket/vilken/vilka
چند
cand hur många/hur mycket
tack till Institutionen för lingvistik och filologi vid uppsala universitet.
Dagliga dialoger
