Konjunktiv uttrycker osäker handling som t.ex.
önskan, möjlighet eller nödvändighet. I presens konjunktiv modalitet lägger man
be-
بـ framför presensstammen och
avslutar med personändelse. Konjunktivprefixet
be-بـ
är betonat. Om det finns ett o i
presensstammen uttalas ofta be- som
bo.
konjunktiv av verbet raftan
رفتن , "att gå"
|
be-rav-am |
بروم |
be-rav-im |
برویم |
|
be-rav-i |
بروی |
be-rav-id |
بروید |
|
be-rav-ad |
برود |
be-rav-and |
بروند |
I sammansatta verb uteblir ofta konjunktivprefixet.
Presens konjunktiv av verbet farar kardan
فرار کردن , "att fly".
| farār (be)kon-am |
فرار
بکنم |
farār (be)kon-im |
فرار
بکنیم |
| farār (be)kon-i |
فرار بکنی |
farār (be)kon-id |
فرار
بکنید |
| farār (be)kon-ad |
فرار بکند |
farār (be)kon-and |
فرار
بکنند |
Om verbets presensstam börjar på vokal blir prefixet
bi-.
Presens konjunktiv av verbet āmadan
آمدن "komma"
| bi-āy-am |
بیایم |
bi-āy-im |
بیاییم |
| bi-āy-i |
بیایی |
bi-āy-id |
بیایید |
| bi-āy-ad |
بیاید |
bi-āy-and |
بیایند |
Negering av presens konjunktiv
Vid negering ersätts konjunktivprefixet be-
av negationsmarkören na-. Negationsmarkören är betonad.
ná-rav-am
نروم
neg-gå.pres.st-1s
[om jag] inte går
Konjunktiv som huvudverb
a)
Som huvudverb används konjunktiv för att uttrycka önskan
کاش
بیاید
Kāš (ke) bi-āy-ad.
Måtte (att) kon-hiat-komma.pres.st-3s.
Måtte [han] komma.
کاش
نروند
Kāš (ke) na-rav-and.
Måtte (att) kon.neg-gå.pres.st-3pl.
Måtte de inte går.
Endast verbet budan ”att vara” har en så kallad
optativ form (verbform som uttrycker önskan):
زنده باد ایران
Zende bād Iran!
Levande vara.opt Iran!
[Länge] leve Iran!
b)
För att uttrycka uppmaning i alla personer utom andra person singular.
برویم
Be-rav-im!
Kon-gå.pres.st-1pl
[Kom så] går [vi]!
کتاب بخرید
Ketāb be-xar-id
bok kon-köpa.pres.st-2pl
Köp böcker
c)
Konjunktiv uttrycker också tvivel och tvekan:
این ماشین را بخرم یا نه
In māšin-rā be-xar-am yā
na.
Dem.s bil-ack kon-köpa.pres.st-1s eller inte.
Borde jag köpa den här bilen eller inte.
Imperativ
Imperativ utgår
också ifrån konjunktiven.
Konjunktiv som underordnat verb
a) Motsvarande
svenska infinitiven styrd av ett modalt hjälpverb i samma sats. Konjunktionen
ke که utelämnas ofta.
می خواهند فارسی یاد بگیرند.
mi-xvāh-and fārsi yād be-gir-and.
mi.pref-vilja.pres.st-3pl persiska minne
kon-gripa.pres.st-3pl.
[De] vill lära [sig] persiska.
آهو خوب می تواند بدود
Āhu xub mi-tavān-ad be-dav-ad.
Gasell-best bra mi.pref-kunna.pres.st-3s
kon-springa.pres.st-3s.
Gasellen kan springa bra.
b) Efter opersonliga hjälpverb som bāyestanبایستن
(måste) och šāyestanشایستن
(kanske). Šāyestan och bāyestan är infinitivformer, men det är
endast formerna bāyad och šāyad som används i modernt språk.
باید بروم.
Bāyad be-rav-am.
Måste kon-gå.pres.st-1s.
[Jag] måste gå.
شاید فردا بیاید.
Šāyad fardā bi-āy-ad.
Kanske imorgon kon-hiat-komma.pres.st-3s.
[han] kanske kommer imorgon.
c) I bisatser
1) I allmänt underordnade att-satser som fungerar
som objekt till verbet i huvudsatsen om att-satsen syftar på framtiden:
امیدوارم که بیایی
Omidvār-am (ke) bi-āy-i.
Hoppfull-kop.1s (att) kon-hiat-komma.pres.st-2s.
[Jag] hoppas att du kommer. Ordagrant: Jag är
hoppfull om att du kommer.
2) I finala bisatser, som uttrycker handlingens
syfte och inleds med ke که, tā
تا eller barāye inke
برای اینکه.
مورچه ها در تابستان دانه
جمع می کنند، تا در زمستان آسوده باشند
Murce-hā dar tābestān dāne jamc
mi-kon-and, tā dar zemestān āsude Ø-bāš-and.
Myra-best.pl i sommar-best säd samling
mi.pref-göra.pres.st-3pl, för att i vinter-best trygg kon-vara.pres-3pl.
Myrorna samlar säd på sommaren, för att vara trygga
på vintern.
3) I allmänna relativsatser, som inleds med
harkas هرکس
(vemhelst), harvaqt
هروقت
(närhelst), harjā هرجا
(varhelst).
هرکس کرم ابریشم را ببیند، گمان می
کند مرده است
Harkas kerm-e abrišam-rā
be-bin-ad, gamān mi-kon-ad morde-ast.
Vemhelst mask-eź silke-ack
kon-se.pres.st-3s, tro mi.pref-göra.pres.st-3s dö.pp-3s.
Vemhelst ser silkesmasken, tror [att den] har dött.
4) I vissa konditionala bisatser som syftar på
framtiden.
اگر بچه خوب بخوابد،
بهتر یاد می گیرد.
Agar bacce
xub be-xvāb-ad, behtar yād mi-gir-ad.
Om barn bra kon-sova.pres.st-3s, bättre minne
mi.pref-gripa/ta.pres.st-3s.
Barn lär sig bättre om de sover bra. (barn har
generisk betydelse)
5) Efter konjunktiva fraser som börjar med be jāye
inke به جای اینکه , dar cavaź-e
در عوض , bedun-e inke بدون
اینکه , piš az ānke پیش از آنکه ,
qabl az ānke قبل از آنکه , joz inke
جز اینکه , ġeir az inke غیر
از اینکه osv.
پیش از آنکه به لندن برویم، در پاریس
بودیم.
Piš az ānke be Landan
be-rav-im, dar Pāris bud-im.
Innan före av det som till London
kon-gå.pres.st-3pl, i Paris vara.pret.st-3pl.
Vi var i Paris, innan vi åkte till London.
tack till Institutionen för lingvistik och filologi vid uppsala universitet.
Dagliga dialoger
