Speciella imperativformer (=uppmaningsformer) finns i
persiska bara i 2 person singular. För övriga personer används presens
konjunktivformer som uppmaningsformer.
Imperativ bildas genom att prefixet
be- läggs till verbets presensstam.
I negativ form ersätts be-/bi-
av na-.
Om verbets presensstam börjar på vokal är prefixet
bi-. (be-
prefixet uttalas ofta bo i talspråk om det
finns ett o i verbstammen)
Be-gir! بگیر!
(ta!) (gereftan,gir)
Bi-ā! !بیا
(kom) (āmadan, ā)
Vissa verbstammar blir något förändrade:
imperativ
Bo-ro! (<be-rav)
برو!
(gå!) (raftan,rav)
Bo-do! (<be-dav)
بدو!
(spring!) (davidan,dav)
na-kon
!نکن
(gör inte!) (=låt bli)
(kardan,kon)
naro! (<narav)
نرو!
(gå inte!)
naxar!
نخر! (köp
inte)(xaridan,xar)
Sammansatta verb tappar ofta sitt be-
i jakad form, men aldrig na- i nekad form.
bar dar بردار!
(ta upp) (bardāštan, dār)
farār kon
فرار کن!
(fly) (farār kardam,kon)
men
bar na-dār
برندار!
(ta inte upp)
farār na-kon
فرار نکن!
(fly inte)
Verbet budan har imperativform (na)bāš
(var) (att vara)
t.ex. rāĥat
bāš
راحت باش!
(var bekväm)
(=koppla av)
Verbet dāštan
(att ha) har imperativform "ha"
dāšte bāš
داشته باش!
(ha) "ha"
in pul-rā dāšte
bāš
این پول را داشته باش!
"ha de här pengarna (hos
dig)"
tack till Institutionen för lingvistik och filologi vid uppsala universitet.
Dagliga dialoger
