Species (bestämdhet)
Bestämd form i persiskan är densamma som grundformen av substantiv. Vid obestämd
form suffigeras obestämt -i (ـی). Obestämt -i är obetonat.
|
bestämd
|
حيوان
|
ĥeivān-Ø |
[djur,
djuret] |
|
obestämd
|
حيوانی
|
ĥeivān-i |
[ett
djur] |
I talspråk och informellt skriftspråk är det också vanligt med räkneordet ett:
يک (yek), eller med både يک (yek) och ى (–i).
| obest. form m. yek |
یک حیوان |
yek ĥeivān |
[ett djur] |
| obest. form m. yek
och -i |
یک حیوانی |
yek
ĥeivān-i |
[ett djur] |
En annan variant av bestämd form förekommer i talspråk och ledigare stil samt
även i skönlitterära texter. Ett -e suffigeras på substantivet och bildar
bestämd form. Detta -e är betonat.
| obestämd |
doxtar-i |
دختری
|
[en flicka] |
| bestämd |
doxtar-e |
دختره
|
[flickan] |
Vokalmöte med obestämt
-i
| a) |
ā
(ا
ـا−) |
پايى
|
pā-yi |
en fot |
| b) |
e
(ـه ه
−) |
خانه
ای
|
xāne-yi |
ett hus |
| c) |
u
(و
−) |
بويى
|
bu-yi |
en lukt |
| d) |
i
(ی −) |
صندلی
|
ŝandali-i |
en stol |
-y- i exemplen a, b
c och d är hiatusfyllnad.
ΔTillbaka
Numerus
Plural bildas med suffigering av –hā ها– eller –ān ان–.
Pluraländelsen –hā ها– används för de flesta substantiv.
a) –hā ها–
| |
bestämd |
obestämd |
| s |
mard-Ø
|
مرد |
yek
mard
mard-i
yek
mard-i |
یک مرد
مردى
یک مردی |
en man |
| pl |
mard-hā |
مردها |
mard
mard-hā |
مرد
مردها |
män |
Även ett substantiv i plural kan ta obestämda artikeln -i. Detta substantiv
får betydelsen "några, ett fåtal eller en begränsad mängd".
دخترهایی
Doxtar-hā-yi
[flicka-PL-OBEST]
"några flickor"
Substantivets singularform används alltid efter räkneord.
دو رفیق
do refiq-Ø
två vän-Ø
två vänner
I generisk betydelse och i obestämd form är det vanligast att substantivet
uppträder i singular om det inte har adjektivattribut.
میش گوسفندی است که شاخ ندارد
miš gusfand-i ast ke šāx na-dār-ad.
[tacka får-obest.s kop.3s som horn neg-ha.pres.st-3s]
Tackan är ett får som inte har horn.
men
مردها می دانند
mard-hā mi-dān-and.
[man-pl mi.pref-veta.pres.st-3pl]
Män vet.
Om det har adjektivattribut är pluralformen vanligast, dock ej obligatorisk.
قوچ گوسفندی است که شاخ های پیچیده دارد
quc gusfand-i ast ke šāx-hā-ye picide
dār-ad.
[bagge får-obest kop.3s som horn-pl-eź skruvad ha.pres.st-3s]
Baggen är ett får, som har skruvade horn.
men också
بعضی شاخ کوتاه دارند
bacźi šāx-e kutāh dār-and.
[somlig horn-eź kort ha.pres.st-3pl]
Somliga har korta horn.
Ibland specifierar inte persiska en- eller flertal.
من پسر دارم
man pesar dār-am.
[1s pojke ha.pres.st-1s.]
*Jag har pojke.
Exemplet kan betyda att jag har en eller flera pojkar. Vill man betona att
det är ental tilläggs räkneordet yek یک.
För personer, vissa kroppsdelar i par, vissa substantiv som slutar på -e och
några andra substantiv kan pluraländelsen –ān ان– användas. Denna
pluraländelse är vanligare framför allt i högre litterär stil, poesi och
sakprosa.
b) –ān ان–
I) när substantivet slutar på konsonant.
| dust
|
دوست |
vän |
dust-ān |
دوستان |
vänner(na) |
| deraxt |
درخت |
träd |
deraxt-ān |
درختان |
träd(en) |
II) när substantivet
slutar på –e:
| stjärna |
setāre |
ستاره |
setāre-gān |
ستارگان |
| representant |
namāyande |
نماينده |
namāyande-gān |
نمايندگان
|
ΔTillbaka
Kasus
Persiska har kraftigt reducerad kasusmarkering. Morfologiskt är det
endast den ackusativa kasusmarkeringen را –rā som finns kvar. Detta
kasus läggs vanligtvis endast till ackusativobjektet (direkt objekt) i
bestämd form.
.زهرا کتاب را می خواند
Zahrā-Ø ketāb-rā mi-xvān-ad.
[Zahrā-nom bok-ack mi.pref-läsa.pres.st-3s.]
Zahra läser boken.
بچه ى آهو را مى گیرند.
Bacce-ye- āhu-rā mi-gir-and.
[barn-eź gasell-ack ta.pres.st-3pl.]
Man fångar gasellens barn.
Ett annat kasus som inte markeras i skriftspråket är vokativ (direkt
tilltalsform). Vokativ kasus-markering sker genom förflyttning av betoning
till första stavelsen av ord. doxtár دختر (flicka) blir således dóxtar i
vokativ.
ΔTillbaka
Arabiska pluralformer
Lånord från arabiska kan få arabiska pluralformer. Dessa former bildas
antingen genom tillägg av pluralsuffix eller genom att vokalmönstret ändras
runt de tre konsonanter som utgör roten (=kärnan) i de arabiska orden.
Pluralsuffix
a) pluralsuffixet –in (med varianten -un)
|
elev |
moĥaŝŝel |
محصل |
moĥaŝŝel-in |
محصلين |
|
lärare |
mocallem |
معلم |
mocallem-in
|
معلمين |
Om singularformen slutar
på –i då används -un som pluralsuffix, med -y- som bindekonsonant mellan
vokalerna (hiatusfyllnad). Stavningen är dock endast med ett ى
|
siyāsi |
سياسى |
politisk |
siyāsi-y-un
|
سياسيون |
politiker |
|
melli |
ملى |
nationell |
melli-y-un
|
مليون |
nationalister |
b) Pluralsuffixet –āt.
I) Arabiska ord som slutar på –e eller –at tappar -e/-at
före pluralsuffixet –āt.
|
grad |
daraje |
درجه
|
darajāt |
درجات |
|
timme |
sācat |
ساعت
|
sācāt |
ساعات |
II) –āt adderas också till vissa andra substantiven från arabiska
|
tack |
tašakkor |
تشكر
|
tašakkor-āt
|
تشكرات |
|
tanke |
tafakkor |
تفكر
|
tafakkor-āt
|
تفكرات |
|
ämne |
mouźuc
|
موضوع |
mouźuc-āt
|
موضوعات |
|
djur |
ĥeivān |
حيوان
|
ĥeivān-āt |
حيوانات |
III) Men också i vissa fall till persiska ord
deh ده , by
| deh-āt دهات
, byar
Ett –j- fungerar som hiatusfyllnad i vokalmötet mellan –e/–i och –āt om orden
slutar på dessa vokaler.
mive ميوه,
frukt | mive-j-āt ميوجات
, frukter
sabzi سبزى ,
grönsak | sabzi-j-āt سبزيجات ,
grönsaker
Arabisk bruten plural
I bruten pluralform står konsonanterna, (oftast tre i enstake fall fyra)
oförändrade. Vokalmönstret runt dem ändras från singularform till pluralform.
|
solţān |
سلطان |
sultan |
salāţin |
سلاطين |
sultaner |
|
̣ţariq |
طریق |
väg |
ţoroq |
طرق |
vägar |
|
ĥarf |
حرف |
bokstav |
ĥoruf |
حروف |
bokstäver |
|
vaqt |
وقت |
tid |
ouqāt |
اوقات |
tider |
I många fall kan en persisk plural med ändelsen -hā användas isfället för
den arabiska pluralformen. De arabiska pluralformerna, liksom pluralformer med
ändelsen -ān används mest i högre litterär stil.
ΔTillbaka
Dualform
Genom lån från arabiska har persiska även lånat den arabiska dualformen.
Dualformen används när två parter är inblandade. Dualändelsen är -ein och
används i mycket begränsad utsträckning i persiska.
vālede والده
,förälder >vāledein والدين
, föräldrar
̣ţaraf طرف,
sida, part >ţarafein طرفين,
sidor, parter
tack till Institutionen för lingvistik och filologi vid uppsala universitet.