Lektion 8 : Substantiv (Species, Numerus, Kasus, Arabiska pluralformer)      

Lägg till favoriter Börja här Utskrift Maila denna sida till din kompis

Species (bestämdhet)

Bestämd form i persiskan är densamma som grundformen av substantiv. Vid obestämd form suffigeras obestämt -i (ـی). Obestämt -i är obetonat.

  bestämd حيوان  ĥeivān-Ø [djur, djuret]
 obestämd حيوانی  ĥeivān-i [ett djur]


I talspråk och informellt skriftspråk är det också vanligt med räkneordet ett: يک (yek), eller med både يک (yek) och ى (–i).

obest. form m. yek یک حیوان yek  ĥeivān [ett djur]
obest. form m. yek och -i یک حیوانی yek  ĥeivān-i [ett djur]

   
En annan variant av bestämd form förekommer i talspråk och ledigare stil samt även i skönlitterära texter. Ett -e suffigeras på substantivet och bildar bestämd form. Detta -e är betonat.

obestämd doxtar-i دختری [en flicka]
bestämd doxtar-e دختره [flickan]

Vokalmöte med obestämt -i

a) ā (ا ـا) پايى    pā-yi en fot
b) e (ـه ه) خانه ای   xāne-yi ett hus
c) u (و) بويى   bu-yi en lukt
d) i (ی ) صندلی   ŝandali-i en stol

-y- i exemplen a, b c och d är hiatusfyllnad.

ΔTillbaka

Numerus

Plural bildas med suffigering av –hā ها– eller –ān ان–.
Pluraländelsen –hā ها– används för de flesta substantiv.

a) –hā ها

 

bestämd

obestämd

s

mard-Ø 

مرد

yek mard

mard-i

yek mard-i

یک مرد

مردى

یک مردی

en man
pl

mard-

مردها

mard

mard-

مرد

مردها

män


Även ett substantiv i plural kan ta obestämda artikeln -i. Detta substantiv får betydelsen "några, ett fåtal eller en begränsad mängd".

دخترهایی
Doxtar-hā-yi
[flicka-PL-OBEST]
"några flickor"

Substantivets singularform används alltid efter räkneord.

دو رفیق
do refiq-Ø
två vän-Ø
två vänner

I generisk betydelse och i obestämd form är det vanligast att substantivet uppträder i singular om det inte har adjektivattribut.

میش گوسفندی است که شاخ ندارد
miš gusfand-i ast ke šāx na-dār-ad.
[tacka får-obest.s kop.3s som horn neg-ha.pres.st-3s]
Tackan är ett får som inte har horn.

men

مردها می دانند
mard- mi-dān-and.
[man-pl mi.pref-veta.pres.st-3pl]
Män vet.

Om det har adjektivattribut är pluralformen vanligast, dock ej obligatorisk.

قوچ گوسفندی است که شاخ های پیچیده دارد
quc gusfand-i ast ke šāx-hā-ye picide dār-ad.
[bagge får-obest kop.3s som horn-pl-eź skruvad ha.pres.st-3s]
Baggen är ett får, som har skruvade horn.

men också

بعضی شاخ کوتاه دارند
bacźi šāx-e kutāh dār-and.
[somlig horn-eź kort ha.pres.st-3pl]
Somliga har korta horn.

Ibland specifierar inte persiska en- eller flertal.

من پسر دارم
man pesar dār-am.
[1s pojke ha.pres.st-1s.]
*Jag har pojke.

Exemplet kan betyda att jag har en eller flera pojkar. Vill man betona att det är ental tilläggs räkneordet yek یک.

För personer, vissa kroppsdelar i par, vissa substantiv som slutar på -e och några andra substantiv kan pluraländelsen –ān ان– användas. Denna pluraländelse är vanligare framför allt i högre litterär stil, poesi och sakprosa.

b) –ān ان–

I) när substantivet slutar på konsonant.

dust دوست vän dust-ān دوستان vänner(na)
deraxt درخت träd deraxt-ān درختان träd(en)

II) när substantivet slutar på –e:

stjärna setāre ستاره setāre-gān ستارگان
representant

namāyande

نماينده namāyande-gān نمايندگان

ΔTillbaka

Kasus
Persiska har kraftigt reducerad kasusmarkering. Morfologiskt är det endast den ackusativa kasusmarkeringen را –rā som finns kvar. Detta kasus läggs vanligtvis endast till ackusativobjektet (direkt objekt) i bestämd form.

 .زهرا کتاب را می خواند
Zahrā-Ø ketāb-rā mi-xvān-ad.
[Zahrā-nom bok-ack mi.pref-läsa.pres.st-3s.]
Zahra läser boken.

بچه ى آهو را مى گیرند.
Bacce-ye- āhu-rā mi-gir-and.
[barn-eź gasell-ack ta.pres.st-3pl.]
Man fångar gasellens barn.

Ett annat kasus som inte markeras i skriftspråket är vokativ (direkt tilltalsform). Vokativ kasus-markering sker genom förflyttning av betoning till första stavelsen av ord. doxtár دختر (flicka) blir således dóxtar i vokativ.

ΔTillbaka

Arabiska pluralformer
Lånord från arabiska kan få arabiska pluralformer. Dessa former bildas antingen genom tillägg av pluralsuffix eller genom att vokalmönstret ändras runt de tre konsonanter som utgör roten (=kärnan) i de arabiska orden.
 
Pluralsuffix

a) pluralsuffixet –in (med varianten -un)

elev

moĥaŝŝel

 محصل

moĥaŝŝel-in

 محصلين

lärare

mocallem

 معلم

mocallem-in

 معلمين

Om singularformen slutar på –i då används -un som pluralsuffix, med -y- som bindekonsonant mellan vokalerna (hiatusfyllnad). Stavningen är dock endast med ett ى

 

siyāsi

سياسى

 politisk

  siyāsi-y-un

 سياسيون

 politiker

melli

ملى

nationell 

  melli-y-un  

 مليون

 nationalister

 
b) Pluralsuffixet –āt.

I) Arabiska ord som slutar på –e eller –at tappar -e/-at före pluralsuffixet –āt.

 

grad

daraje

درجه

darajāt

درجات

timme

sācat

 ساعت

cāt

ساعات

 
II) –āt adderas också till vissa andra substantiven från arabiska

 

tack

 tašakkor

 تشكر

 tašakkor-āt 

تشكرات

tanke

 tafakkor

 تفكر

 tafakkor-āt

تفكرات

ämne

 mouźuc

 موضوع

 mouźuc-āt  

موضوعات

djur   

 ĥeivān

 حيوان

 ĥeivān-āt

حيوانات

 
 
III) Men också i vissa fall till persiska ord

deh
ده , by | deh-āt دهات , byar
 
Ett –j- fungerar som hiatusfyllnad i vokalmötet mellan –e/–i och –āt om orden slutar på dessa vokaler.

mive
ميوه, frukt | mive-j-āt ميوجات , frukter
sabzi
سبزى , grönsak  | sabzi-j-āt سبزيجات , grönsaker
 

Arabisk bruten plural

I bruten pluralform står konsonanterna, (oftast tre i enstake fall fyra) oförändrade. Vokalmönstret runt dem ändras från singularform till pluralform.
 
 

solţān

سلطان

sultan

 salāţin

سلاطين

 sultaner

̣ţariq

طریق

väg

 ţoroq

طرق  

 vägar

ĥarf

حرف

bokstav

 ĥoruf

حروف

 bokstäver

vaqt

وقت

tid

 ouqāt

اوقات

 tider


I många fall kan en persisk plural med ändelsen -hā användas isfället för den arabiska pluralformen. De arabiska pluralformerna, liksom pluralformer med ändelsen -ān används mest i högre litterär stil.

ΔTillbaka

Dualform
Genom lån från arabiska har persiska även lånat den arabiska dualformen. Dualformen används när två parter är inblandade. Dualändelsen är -ein och används i mycket begränsad utsträckning i persiska.

vālede
والده ,förälder >vāledein والدين , föräldrar
̣ţaraf
طرف, sida, part >ţarafein طرفين, sidor, parter
tack till Institutionen för lingvistik och filologi vid uppsala universitet.
 

 

Föregående lektion

Nästa lektion

Google
Web www.learn-persian.com

Maila denna sida till:


Din email adress:



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om oss | Kontakta oss | Användningsvillkor | Annonsera

Copyright © 2006 - 2008 Learn-Persian.com . All rights reserved. Design & programming by Happy World.

Om Iran Bilder från Iran Om oss Kontakta oss Annonsera här! Svenska English Deutsch