Naw-Rúz, NoRuz, NoRooz, NowRuz, Newroz, sv. "ny
dag", är den iranska nyårsdagen, vårdagjämningen.
Detta är utan tvekan iraniernas viktigaste högtid och festligheterna pågår i
cirka 18 dagar. Festligheten börjar tisdagen före now rouz med eldfesten
"chaharshanbe souri" då man sjunger till elden och ber om dess värme och färg
samtidigt som man hoppar över den. Det nya året börjar oftast den 20:e eller
21:e mars (den 1:a Farvardin).
Traditionellt firar man varje årstid genom att anordna en fest:
-
Naw-Rúz - Festen i början av den varma årstiden,
det vill säga vid vårdagjämningen. Förr tog man denna dag ut djuren på bete.
-
Tirgan - Midsommarfesten är vattnets fest.
-
Mehregan - Höst- och skördefesten infaller vid
höstdagjämningen. På denna dag skulle man förr ta in sin djur.
-
Shab-e-Yalda - Festen vid vintersolståndet.
Dessa fyra fester var bland de viktiga högtiderna
för iranierna.
I äldre tider brukade man 25 dagar före Naw-Rúz göra tolv stolpar av lera och
odla tolv olika sädesslag och frön som vete, korn, havre, hirs, majs, ris,
ärter, bönor och sesam. Det som växte bäst trodde man skulle ge den bästa
skörden under året. Nu brukar man fira Naw-Rúz lite annorlunda.
Dagen före Naw-Rúz (nyårsafton) tar man fram de saker som hör till den så
kallade "nyårsdukningen". Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk
på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter Haft Sin vilket på
persiska betyder "de sju saker som börjar på s". Det som måste finnas på bordet
är följande:
-
Senjed - en sorts söta frukter som ungefär lite
som dadlar och växer i öknen under svåra omständigheter. Frukten
symboliserar tålamod.
-
Somaq - det är en sur krydda och med den önskar
man maten en god smak i framtiden.
-
Sabzeh - som är en bricka med groddar av
vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år
med bra skörd.
-
Sib - som är ett rött äpple och symboliserar
glädje.
-
Sonbol - hyacinter som symboliserar skönhet.
-
Sir - vitlök detta symboliserar hälsa och kampen
mot sjukdom.
-
Serkeh - vinäger som symboliserar rörelse i
livet.
Dessutom ska det finnas:
-
En spegel som symboliserar renheten.
-
Målade ägg.
-
Diktsamling av poeterna Hafez eller Firdausi som
symboliserar den rika persiska kulturen. De mer religiösa familjerna har
Koranen eller annan helig bok på bordet.
-
En skål med en levande guldfisk i
-
Kakor och nötter
Vid denna fest brukar man samlas hos den äldste i
familjen och äta Naw-Rúz speciella mat som består av fisk (för det mesta sik)
med ris som har blandats med dill, persilja, gräslök och färsk vitlök så att
riset blir grönt. När det är dags för det nya året, brukar alla i familjen sitta
runt "Haftsin-bordet". Någon läser en dikt ur Hafez diktsamling. Det sägs att i
samma ögonblick som det nya året börjar, kommer den lilla guldfisken i skålen
att sluta simma och bli blickstill för ett ögonblick! När det blir nyår önskar
alla varandra Gott nytt år. 
Sedan ger de äldre presenter eller nytryckta sedlar
till de yngre. Det är en sed hos iranier att man ska besöka alla släktingar och
vänner vid nyåret. Under de första fem dagarna av nyårsfesten brukar de äldre i
släkten stanna hemma och de yngre besöker dessa. Sedan besöker de äldre de
yngre. Nyåret är den tid på året då man träffar även dem, som man inte hinner
träffa under resten av året. Tretton dagar efter det nya året, det vill säga 2
april infaller "Seezdah-be-dâr" vilket sätter punkt för nyårsfirandet. Många
iranier åker på utflykt med familj och vänner och seden på just den här dagen är
att man ska lura varandra, vilket är samma princip som aprilskämtet i Sverige.
I dag är Naw-Rúz en stor festdag i Sverige och övriga världen.
Gott nytt år!
Källa: wikipedia.org
Persian Empire Recreated
En film om Iran
Persisk (Iransk) Musik
Bilder från Iran
Om Iran
4000 år gammal civilisation hittad i Iran
Dagliga dialoger
